söndag 1 februari 2009

Jag vet att en av mina vänner lider av en outhärdlig smärta i sin fot efter högklackade skor, dock inte hennes egna (den som vet vem hon är och skriver det först vinner en kram, yey). Här kommer därför en liten grej som jag vet att hon uppskattar:




Av någon anledning så har jag en tröskel eller ett berg av trötthet som jag måste ta mig över på kvällen innan jag blir människa igen. Igår klarade jag det, jag kom hem, åt och satte mig vid datorn och hittade ett test. HÄR (hittat av Citronmuffin) Otroligt roligt är det i alla fall, fastnade i flera timmar.


Sen måste jag erkänna en sak, jag är den töntigaste människan på jorden. Yesh, det är sant. Nu på morgonen har jag tittat på körslaget (och sen vidare till let’s dance vilket är en helt annan historia), än så länge låter det bara otroligt svennigt vilket jag kan leva med, men fortsättningen är inte okej. Att bli rörd av reprisen av körslaget när man sitter en söndagsmorgon och äter apelsin är inte okej. Man rycks inte ens med i stämningen eftersom det absolut inte är någon stämning. Ögonen började tåras, så fint, så töntigt, usch! Inte okej.

1 kommentar:

Bloggarkiv