Första advent

Jag ska vara öppen med er mina kära läsare, jag har ett beroende. Utan den förkärlek som mitt beroende är byggt runt känns mitt liv tomt. Jag kan inte koncentrera mig och jag känner en djup saknad. Abstinensen är så stor att jag i svaga ögonblick funderar över om livet verkligen är värt att leva. Dessa övervälvande känslor kände jag idag när föremålet för mitt beroende strejkade, när min Ipod vägrade delta i vardagen.


Om jag fick ta med endast en sak till en öde ö skulle det lugnt bli min Ipod, jag kan inte leva utan den. Det jag behöver för min överlevnad är luft, vatten, mat och Ipoden. Det är allt. Jag kräver inte mycket utav livet egentligen och ändå så är det någon som straffar mig titt som tätt.

Kära tomten (eller valfri person/väsen med mycket makt), var så snäll och gör så att min lilla goding inte hakar upp sig mer. Puss och kram på förhand/Karin

Ps. För övrigt har Rumänien val idag. Ds.